5 maj 2011

Inga kläder


Jag vet hur du ser ut i inga kläder Kan det va därför du blev obekväm när Visst du kan klippa dig skaffa en annan tjej Men när du strippar och klär av dig är det samma grej Samma grej Men när du strippar och klär av dig är det samma grej  Jag glömmer aldrig dina hemligheter Det du är räddast för fast ingen vet det Visst du kan rycka på axlarna spela ball Och fast du tycker du lyckas vet jag i alla fall Och du försöker hålla masken Så du kan sväva över marken  Visst du kan skratta och låtsas som ingenting Men jag vet allt om dig för du har varit min Du är nån annan nu i och för sig Men när du strippar och klär av dig är det samma grej Men när du strippar och klär av dig är det samma grej  Vi stod i fönstret bara du och jag Jag viska det jag vet att du vill ha Du vill att alla ska se så jag håller kvar Men när jag bad dig att vänta så var du redan klar Och du försöker hålla masken Så du kan sväva över marken  Visst du kan skratta och låtsas som ingenting Men jag vet allt om dig för du har varit min Du är nån annan nu i och för sig Men när du strippar och klär av dig är det samma grej Samma grej Men när du strippar och klär av dig är det samma grej Jag vet allt om dig Visst du kan skratta och låtsas som ingenting Men jag vet allt om dig för du har varit min Du är nån annan nu i och för sig Men när du strippar och klär av dig är det samma grej Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej Jag vet allt om dig Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej Ja, när du strippar och klär av dig är det samma grej  Jag vet allt om dig
Jag vet allt om dig.

27 januari 2011

One of those sunsets.





Det är lätt att längta tillbaka till det där med solvärmda klippor och sand mellan tårna. Det är lite svårare att komma ihåg hur den där känslan som man så himla mycket i den stunden ville spara verkligen kändes och var. Vintern du är vacker men nu vill jag faktiskt titta på sommaren igen. Den är ju både vacker och varm.

24 januari 2011

Så här kul har vi på norrlandsgatan






Första veckan i skolan är avklarad. Känns som om att vi inte ens har lämnat vår lilla bubbla här i Uppsala. Det blir väl lite så när man hela tiden får vara med de här fina människorna. Vi har även fått tillskott till familjen. Sam är "the man" och han är verkligen välkommen och uppskattat hemma hos oss. Han städar, lagar mat och fixar avlopp allt man kan önska av sin bästa väns pojkvän. Tjejerna i oss kommer tydligare fram med en karl i huset, det är tur att Sam redan vet det mesta om hur det är att leva i alla fall med mig och Juni så att det inte blev en totalchock.
Z har lämnat oss för att pumpa puder i alperna. Fjantigt kan man ju tycka. Det gör inte jag, är mest avis. Saknad är du våran zöta lilla Zara! Nina har intagit hennes plats i sängen mitt emot och min och Ninas mikrobok dyker oftast upp just när vi är trötta och ligger ner så pluggandet blir lidande av sovpauser.
Nytt för den här terminen är att jag och Zara ska bli dagverkare på Stocken och att Juni, Sam, Jojjo och Gabby ska bli våra nissar vare sig de vill eller inte. Det är lite så det är här i huset. En för alla, alla för en. Precis som musketörerna bara att vi är 6st och bra mycket sötare.

Väl mött!

9 januari 2011

Vietnam

Flodmarknad på Mekongfloden

Barn som följer med Mamma och Pappa till jobbet varje dag

Lätt trafikerad gata i Saigon/Ho Chi Minh city
Flodfolkets vardag

Mui Ne

Ett smakprov av bilder från 3 veckor i Vietnam. Högen av bilder är stor så det kommer mera.

/A

26 december 2010

Skön rastlöshet!

Alla dessa val. Jag kan verkligen inte bestämma mig om jag ska ta ett dopp i poolen, läsa vidare i hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, beställa en kaffe eller ta en tupplur i solstolen.

Just nu befinner vi oss i mui ne i Vietnam. Det är en liten fiskeby som på senare år har utvecklats till en allt mer populär turistort, på gott och ont! Som turist är man sjukt uppskattad här och sättet man blir bemött på är helt fantastiskt! Vietnameser är otroligt gästvänliga och de vill verkligen att vi ska uppskatta deras land och hem. Det gör vi också! Maten är helt underbar, stränderna är vackra och människorna är trevliga. Mycket av den fantastiska upplevelse jag beskriver är självklart också vårt hotells förtjänst. Vi lyckades via agoda.com klicka oss till ett nyöppnat lyx lyx lyx hotell som var några gäster kort, närmare bestämt typ 100 rum. Efter en mycket kort överralningsrunda från Fredrik, Richard och Erik så satt vi i taxin på vår väg upp till paradiset. I lobbyn väntade de på oss med färskpressad juice och en varm handduk och på den vägen har det fortsatt. Till och med Facebook som är spärrat på många ställen i Vietnam fungerar felfritt, till och med på iFånen som jag i skrivande stund använder mig av vid poolkanten :) Att de nästan blir förolämpade när man vill göra något själv (typ lägga ut handduken) har jag lite svårt att vänja mig vid, tvärtom så tycker jag inte att de ska behöva göra mitt men som mycket annat är det bara att tacka och le :)

Även utanför SealinksBeachHotels golfbana, pooler, tennisbanor, fantastiska massager och murar så har mui ne verkligen levererat. Handikappad som jag är så fick jag till min egen besvikelse inte chansen att pröva på kitesurfing som verkar vara superpoppis här på stranden. Jag får helt enkelt komma tillbaka :)

Några dopp i poolen till den är det lunchdags innan eftermiddagen bjuder på äventyr på vita och röda sanddyner.

Tillbaka till beslutsångesten :)

1 december 2010

3 år senare, klokare eller mer förvirrad?

Anna vid skiljevägen-2007

Val, ett ständigt återkommande ord i mitt liv. Ett litet ord som påverkar mig och många runtomkring mig så mycket mer än vad jag är medveten om, vilket leder mig till frågan; tänk om? Tänk om jag hade låtit verkligheten hinna ikapp de där vintermånaderna för nästan två år sen? Tänk om Du och Jag aldrig hade blivit Vi? Tänk om?! Det är ju faktiskt valen som gör mitt liv till just MITT.

Det första stora valet, jag var femton förvirrad och otroligt sugen på livet, och frågan löd; vilken gymnasielinje skulle jag välja? Ett sort beslut som faktiskt stängde fler dörrar än vad som öppnades. Nu står jag här efter snart tolv lärorika år i skolan vid min alldeles egna skiljeväg, som för mig består utav cirka tusen olika vägar, vilken är min?

Jag skäms lite över att jag våndas inför det nästkommande valet. Det mest skrämmande men samtidigt det absolut roligaste jag kommer att göra dittills i livet ligger ju framför mig, så vad är mitt problem?

Jag har haft 18 otroligt trygga, roliga och händelserika år i livet, men framförallt år som hat bestått av andra människors val, och nu vet jag att allt är upp till mig.

Samhällets krav och förväntningar flåsar mig ständigt i nacken, krav och förväntningar som leder mig till frågorna: Lång eller kort utbildning? Spara eller slösa? Satsa eller slöa? Resa eller plugga?

Min fråga lyder: Varför inte göra allt?! Resa och plugga samtidigt, jobba under resan, slösa pengar i mängder på upplevelser och kunskap. Det man vinner på erfarenhet, insikt och de kontakter man får är oersättligt.

Nu vet jag. Min väg ska vara bred och ha många filer med många på- och avfarter och endast ett fåtal väldigt viktiga skyltar så jag inte vet vad som väntar bakom nästa kurva.

24 november 2010

Hej österskär

Roslagsbanan, I haven't missed you. Det är kvalmigt, klibbigt och allmänt omysigt att åka det blå tåget en eftermiddag som denna. Folk runtomkring mig ser ut som om de vill gå i ide och personen mitt emot har en riktigt oattraktiv odör. Varenda du-dunk sitter inpräntat i benmärgen och jag vet exakt vad som kommer härnäst utanför fönstret. Deppigt? Ja! Det finns dock mycket fina minnen som bara skulle kunna ha inträffat på denna begränsade omatchande yta på de 20-40 min vi har delat för att påbörja många nya äventyrliga dagar tillsammans.

14 november 2010

Dear Mr president


Kära Barack,
Vi är två tjejer på 22 jordsnurr som varje dag önskar oss att få bo och jobba i ditt land. Vi tycker att det här med ditt och mitt är lite överskattat och förstår inte riktigt varför du kan bestämma att vi inte får komma. Vi är
öppna, glada, arbetsvilliga och gillar att jobba med nya människor och i grupp. Vi har mycket olika erfarenheter och skulle passa på de flesta jobben som erbjuds, speciellt i området runt San Diego, närmare bestämt La Jolla. Du som är ifrån Hawaii borde ju förstå hur det är att vilja flytta till Amerika.

Ser framemot ditt svar.
Med vänliga hälsningar
P.s Vi gillar barn om du skulle behöva barnvakt någon gång D.s


14 oktober 2010

Mosig i huvudet

Tumblr_la6d1ssawd1qc94vro1_500_large

Av någon anledning trodde jag att jag skulle ligga här på sjukhuset och plugga nu. Så är inte fallet. Är såå himla trött.
Det är iallafall kul att jag hamnade brevid en tjej i min egen ålder som är supertrevlig. Vi ska titta på Robinsson. Jippii