Anna vid skiljevägen-2007
Val, ett ständigt återkommande ord i mitt liv. Ett litet ord som påverkar mig och många runtomkring mig så mycket mer än vad jag är medveten om, vilket leder mig till frågan; tänk om? Tänk om jag hade låtit verkligheten hinna ikapp de där vintermånaderna för nästan två år sen? Tänk om Du och Jag aldrig hade blivit Vi? Tänk om?! Det är ju faktiskt valen som gör mitt liv till just MITT.
Det första stora valet, jag var femton förvirrad och otroligt sugen på livet, och frågan löd; vilken gymnasielinje skulle jag välja? Ett sort beslut som faktiskt stängde fler dörrar än vad som öppnades. Nu står jag här efter snart tolv lärorika år i skolan vid min alldeles egna skiljeväg, som för mig består utav cirka tusen olika vägar, vilken är min?
Jag skäms lite över att jag våndas inför det nästkommande valet. Det mest skrämmande men samtidigt det absolut roligaste jag kommer att göra dittills i livet ligger ju framför mig, så vad är mitt problem?
Jag har haft 18 otroligt trygga, roliga och händelserika år i livet, men framförallt år som hat bestått av andra människors val, och nu vet jag att allt är upp till mig.
Samhällets krav och förväntningar flåsar mig ständigt i nacken, krav och förväntningar som leder mig till frågorna: Lång eller kort utbildning? Spara eller slösa? Satsa eller slöa? Resa eller plugga?
Min fråga lyder: Varför inte göra allt?! Resa och plugga samtidigt, jobba under resan, slösa pengar i mängder på upplevelser och kunskap. Det man vinner på erfarenhet, insikt och de kontakter man får är oersättligt.
Nu vet jag. Min väg ska vara bred och ha många filer med många på- och avfarter och endast ett fåtal väldigt viktiga skyltar så jag inte vet vad som väntar bakom nästa kurva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar